Nyligen kom den historiska domen som fällde två poliser för påtvingat av försvinnande av Edgar Fernando García. García blev arresterad i Guatemala City den 18 februari 1984 och 26 år senare den 28 oktober 2010 skipades någon form av rättvisa, även om hans nära och kära fortfarande lever med saknaden och ovetskapen om vad som hände med honom och var hans kvarlevor ligger gömda. Detta var den tredje domen för påtvingade försvinnanden som utfördes under inbördeskriget i Guatemala, och den första där det är poliser döms. De två före detta poliserna kunde bindas till brottet med hjälp av dokument ur den gamla poliskårens egna historiska arkiv. Den första domen för påtvingade försvinnanden i Guatemala var fallet Choatalum i mitten av 2009 då en före detta militär dömdes till fängelse för sex påtvingade försvinnanden. Den andra domen kom kort därefter i slutet av 2009 då fyra militärer dömdes till 53 års fängelse vardera för påtvingade försvinnanden av åtta personer från samhället El Jute i östra Guatemala.
Dessa domar är små men värdefulla steg för att bryta den kultur av straffrihet som råder i Guatemala, särskilt när det gäller brott begångna under inbördeskriget. Straffriheten i Guatemala sägs idag ligga på otroliga 98%. Även i de fall där man lyckas döma förövare är det sällan man kommer åt hjärnorna bakom brotten, vilket är tydligt inte minst i de tre domar för påtvingade försvinnanden som kommit det senaste året. Trots att dokument i polisens arkiv visar att det var en medveten strategi från regeringen att ”försvinna” fackliga ledare och andra som ansågs utgöra hot mot regeringen så är det poliserna och militärerna som utfört de specifika försvinnanden som nu döms för sina handlingar.
Utomrättsliga avrättningar och social rensning
Med social rensning menas utrensning av oönskade sociala element i samhället som t.ex. kriminella och hemlösa. På 1990-talet var social rensning av gatubarn vanligt förekommande i Guatemala och under Oscar Bergers tid som president i Guatemala blev utomrättsliga avrättningar återigen ett medel för social rensning, med fallen El Infiernito och Pavón som tydliga exempel på detta.
|
Ett annat aktuellt fall med stor betydelse för bekämpandet av straffrihet i Guatemala är de utomrättsliga avrättningarna av fångar i fängelserna El Infiernito (översatt ungefär lilla helvetet) och Pavón som utfördes vid tre tillfällen under 2005 och 2006.
Fallet El Infiernito: När 19 fångar lyckades rymma från högsäkerhetsfängelset El Infiernito den 22 oktober 2005 utfördes operationen Plan Gavilán för att hitta de förrymda fångarna. Operationen slutade dock i att en fånge tillfångatogs och avrättades utomrättsligt den 4 november 2005 och detsamma skedde med två andra fångar den 30 november samma år. I media presenterades det dock som att de hade dött i eldstrid när de frösökte undkomma gripandet av dem.
Fallet Pavón: Den 25 september 2006 avrättades 12 fångar då polis och militär genomförde operationen Operación Pavo Real och stormade fängelset Pavón för att överta kontrollen över en avdelning som då kontrollerades av interner genom en kommitté, Comité de Orden y Disciplina. Syftet med stormningen var dock att avrätta just de fångar som kontrollerade droghandel, utpressningar, kidnappningar och andra brottsliga handlingar på utsidan.
Man har hittills gripit nio personer som nu utreds för inblandning i utomrättsliga avrättningar och vad som kan översättas till olaglig verksamhet (asosiación ilícita). Enligt FN:s straffrihetskommission i Guatemala (CICIG), som utreder händelserna på El Infiernito och Pavón sedan november 2008, är de nu arresterade personerna delaktiga i ett brottsligt nätverk. De har kopplingar till tjänstemän på det guatemalanska inrikesdepartementet och till poliser som mellan 2004 och 2007 utförde brottslig verksamhet, däribland utomrättsliga avrättningar av fångar. Av de nitton personer som utreds för händelserna på El Infiernito och Pavón är ännu minst tio på fri fot. Några av de mest uppmärksammade personerna som är inblandade i fallen El Infiernito och Pavón är Carlos Vielman, Erwin Sperinsen och Alejandro Giamattei.
Carlos Vielman greps den 13 oktober i år på en gata i Madrid och man har sedan gripandet påbörjat en process för att få honom utlämnad till Guatemala för att han ska kunna åtalas här för sin inblandning i bl.a. de utomrättsliga avrättningarna i fallet Pavón. Under tiden för brotten (juli 2004) var Vielman premiärminister i Oscar Bergers regering, detta var en tidsperiod som utomrättsliga avrättningar var ett välkänt medel i den kampanj av social rensning som pågick. Vielman har även varit representant för Guatemalas motsvarighet till Svenskt Näringsliv, CACIF. Han sade upp sig från sin post och lämnade Guatemala 2007 då han anklagades för ha lett en dödsskvadron.
Erwin Sperinsen var polischef 2004 och är också han misstänkt för att ha varit drivande i den sociala rensningen under denna tid. Sperinsen och Vielman hade ett nära samarbete under sin tid i Guatemala. Sperinsen sade upp sig från sin post samtidigt som Vielman, då även han var inblandad i anklagelserna gällande dödsskvadronen, och lämnade precis som Vielman Guatemala 2007 och flyttade till Schweiz. I början av september öppnades en utredning i Schweiz efter att man gripit Sperinsen p.g.a. hans inblandning i de utomrättsliga avrättningarna.
Alejandro Giamattei var chef för det nationella fängelsesystemet under samma tidsperiod som brotten skedde och har sedan dess fortsatt som politiker i Guatemala. Han var en av presidentkandidaterna i valet 2007. Det var i början av augusti 2010 som man utfärdade arresteringsordern mot Giamattei för hans inblandning i de utomrättsliga avrättningarna i fallet Pavón 2006. Bara ett par dagar innan man utfärdade arresteringsorden mot honom tog sig Giamattei till den honduranska ambassaden för att söka politisk asyl. Han menade att han var utsatt för hot pga sitt politiska arbete och att den guatemalanska staten inte kunde skydda honom. Giamattei nekades dock politisk asyl och efter att ha varit gömd på den honduranska ambassaden i nio dagar ambassaden lämnade han ”frivilligt” över sig (dock efter att först försökt förhandla för sitt överlämnande) till polisen som väntade utanför och arresterades. I slutet av oktober korrigerade domaren åtalspunkterna i åtalet mot Giamattei och man tog bort anklagelser om utomrättsliga avrättningar då han aldrig personligen fanns på plats inne i fängelset Pavón när avrättningarna utfördes, övriga åtalspunkter står dock fortfarande fast.
Åtalen mot Giamattei, Vielman och Sperinsen är små men avgörande steg för att bryta den rådande kulturen av korruption och straffrihet i Guatemala. Fallet Fernando García och inskränkningen i åtalet mot Giamattei visar dock att det än så länge är fotfolket, de som faktiskt utför de olagliga gärningarna, som får avtjäna straffen medan hjärnorna bakom dessa avskyvärda strategier och operationer sitter någorlunda säkert.
Såväl internationella som nationella organisationerna uttrycker sin avsky och sorg över bortförandet och mordet på antropologen Emilia Quan och kräver att myndigheterna utreder händelserna. Emilia Quans kropp hittades nästan ett dygn efter att hon blev bortförd tillsammans med kollegan Victor Lopez när de var på väg att överlämna böcker till biblioteket i samhället Todos Santos Cuchumatán, Huehuetenango. Victor Lopez hittades misshandlad och bunden till händer och fötter på eftermiddagen den 7 december 2010 samma dag som de blivit bortförda, men Emilia Quan saknades fortfarande då. När man slutligen fann hennes kropp på morgonen den 8 december i kommunen Todos Santos Cuchumatán, bar den spår av grov misshandel.
