Idag fick jag känslan av att tiden bara sprungit ifrån mig de här senaste månaderna. Plötsligt inser jag att huset är fullt av nya människor, alla som fanns här när jag kom hit i januari har dragit vidare, man torkar tårarna i tröjärmen efter att ha vinkat av ännu en kär vän på busstationen eller flygplatsen och inser att det blivit dags för semester och halvtidsvila.
Efter en ordentlig humörsvacka juni/juli när alla andra åkte iväg på semester och kroppen inte ville bli helt frisk så svängde allt 180 grader under juli/augusti. Det var en jobbmånad full av farväl eftersom det var min sista månad i Huehue och San Marcos, men jag insåg också att jag verkligen lärt känna många av de vi medföljer och att det var lite svårt att lämna alla personer och platser som man kommit så nära de här månaderna. Sista månaden inför semestern var också otroligt givande, det var mycket möten, en till demonstration i huvudstaden och mycket personliga samtal. Det märks att man lärt känna varandra och vunnit mångas förtroende.
Under mina resor kände jag också hur jag blev bättre och bättre för varje dag och humöret steg i takt med det. När jag kom tillbaka till Guate var jag så lycklig över att vara tillbaka i högform att jag nog va ett stort leende hela jag. Det var en så skön känsla att vara sig själv igen, att känna att energin var tillbaka på max och jag var fullt frisk och bara mådde super på alla sätt och vis. Så när jag kom till Chiapas och mittmötet med KrF var jag fulladdad av positiv energi. Det var jättehärligt att vara samlade igen mexico/guatemala gruppen och vi hade två veckor i Chiapas fullmatade med både jobb och lek.
Även om semestern kommer plötsligt och alldeles för fort känns det som, för det innebär också att det här uppdraget snart är över, så kan jag inte överdriva hur skönt det ska bli. Kan bli en utmaning att stänga av allt jobb och att hålla koll på vad som händer, men jag tror det kan behövas om man inte ska få alltför mycket tunnelseende. Kommer nog hjälpa att komma bort härifrån ett tag och kunna börja dagen med UNT istället för prensa libre.




åå hjärtat, kan knappt fatta att du redan varit där ett halvår, känns som att det va igår du va hos mig. Det ska däremot bli skoj att ha dig tillbaka i Sverige. Saknar dig massor=) muchos besos